Oh my vad det kändes i kroppen imorse!!
Jäklar alltså, mina knän va sååå svullna, så det blev Voltarensalva på båda knäna och högläge en stund, innan jag ens vågade mig ur sängen.
Som vanligt känns det galet tomt efter ett avslutat körprojekt, och både skönt och konstigt på samma gång. Måste nog smälta det här ett par dagar innan man fattar att det är över, åtminstone för den här gången! ; )
Idag, i strååålande solsken, var det dop för lilla Adrian i Boglösa kyrka, och självklart glömde jag kameran hemma på bänken i hallen... Molly var vaken och halvkinkig och gnällig precis hela dopakten, sen i samma sekund som den var över så sov hon som en stock, det är väl ironiskt ändå? Snälla Mia höll i Molly medans vi sjöng och spelade för Adrian i kyrkan, TACK snälla du för hjälpen! Och Tack till fam Nägele/Sjökvist för ett superfint dop!
Herman & Molly på dopfikat
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar