You light up my life

Nej då, jag ska inte blogga. Jag lovade att inte blogga, inte så hääär dags. Men jag kom ju alldeles precis nyss hem från kören, och jag ska bara skriva av mig en yttepyttestund. Bara pluttlite! 

Övningen på Musikskolan ikväll va skitbra, en av de bästa på länge! Folk va extra taggade och laddade, det märktes att vi har ett par dagars ledighet framför oss. Iallafall kände jag så. I vanliga fall så är det ju vanlig fredag imorgon, men nu är det röd dag och dessutom långhelg, så det gjorde inget att övningen drog över, och dessutom ett snabbt styrelsemöte uppepå det. Eller efter alltså! ; )

Och det släppte lite för mig när vi övade, ett par koreografier bara funkade helt plötsligt! Sååå skönt!! Trodde nästan att det aldrig skulle ske! Framför allt inte på DEN låten!! Den låten som jag bara älskat & älskat så länge jag kan minnas, men som just nu bara känns som en gigantisk klump i hela bröstet, min kropp bara säger NEJ NEJ NEJ. Det funkar inte!!! Hela låten.. jag vet inte hur jag ska greja den helt ärligt, jag får kämpa SATAN för att att ens kunna hålla smilet uppe. Allra helst skulle jag vilja gå av scenen, precis just där och då, men jag får helt enkelt bara lära mig att grejja det. Jag får fejka. EN låt som jag helt enkelt måste fejka. Under ALLA år jag har varit med i kören har det här aldrig hänt, och jag är..... Tja jag vet inte, jag gissar på oerhört tacksam över det. Det är ju nått jag liksom aldrig trodde skulle kunna hända. 

Jag får rysningar och gåshud på hela kroppen nu så fort den startar, fast av heeelt fel anledningar. Jag vet inte, jag menar inte att jag borde sjungit den, eller att jag hade gjort den bättre, det är inte det jag säger. Helt ärligt. Bara att... Det borde inte blivit så här!!!!!!!!!!! : ( 

Nu ska jag försöka släpp det här (även fast det på riktigt GNAGER inom mig typ heeela tiden!!!), det är inget jag någonsin kommer att kunna göra ngt åt. Punkt.

Annars är jag på det hela galet glad och upprymd över kvällens aktiviteter. Så himla himla nice, och det får mig att längta tills nästa gång! Måste dessutom fixa bättre kläder!

Helgen bjuder på en helt ledig dag för mig & fröken Bus imorgon, får se vad vi hittar på. Jag ska förhoppningsvis hinna sy lite kläder, jag MÅSTE nog faktiskt se till att både påbörja och avsluta scenkläderna, annars ligger jag risigt till! Vill inte vänta till sista stund som vanligt... På lördag blir det påsklunch här, och sedan fortsätter firandet med hela Klanen-familjen hos storasyster Å. Söndag blir förhoppningsvis nått skoj med H& J, vi skulle försöka styra upp nått imorgon. 

Nu så, nu har klockan blivit fredag, dags att säga godnatt!

...

You

You light up my life

You give me hope,

to carry on

You light up my days,

and fill my nights

With song

...

Påskfest

Idag är det PÅSKFEST på dagis så jag har precis skickat iväg en söt liten påskkärring, i prickigt förkläde. Fröknarna brukar vara duktiga på att inspirera och engagera, så jag hoppas att  de får en rolig dag!

Nu ska jag nog ta och skynda mig lite, det är min dag att svabba av golven på jobbet, och så jag inte kommer för sent. Ha en bra dag nu alla bloggisar!

Jag bjussar oxå på en bild från påskfesten förra året!

That's the Way it is

Friday

Happy

Happy Friday!!

Ha en underbar helg nu, alla fina!

Superdupernice!

Så superdupernice blir det!

Men jag blir SÅ jävla asirriterad på mig själv när inte koreograferna sitter som de ska, hur fan kan jag glömma allt?? Va, vart tar det vägen liksom? Det vore bra mycket bättre om jag kom ihåg det, I tell you for sure!

Och nu borde jag verkligen sova, men kroppen har visst inte fattat det ännu, att det är sovtajm liksom, utan är fortfarande på maxfart.

På hemvägen från kören blev det en liten miniturné genom staden, och vi satte upp stora affischer som ska göra lite reklam för showen! Det blev sjukt bra, och kul var det! Och ni missar väl inte oss på stan nu på lördag, jag lovar att vi kommer synas!!! :)

Varje gång vi ses

Varje gång jag ser dig

 är det som om allting stannar till,
och jag vet inte varför

Men varje gång jag ser dig 

känner jag att det enda jag vill,

är att komma dig nära 

Och det är samma sak, 

varje gång vi ses

Kör, svett & tårar (och kärlek)

Det är faktiskt SÅÅ himlans superkul när man är mitt i det, Rockshowsprojektet alltså! Även om jag är helt sjukt trött och superduperstressad över allt jag MÅSTE hinna, och sen allt jag BORDE hinna, och sen då, det som man VILL hinna; jag fattar inte hur jag ska få ihop det helt enkelt!

Jag ligger fortfarande ljusår efer de andra med koreografierna, det både märks och känns i kroppen att jag har varit sjuk, och att man inte är helt hundra "tillbaks på banan" ännu. Ska förresten till företagshälsovården imorgon för att göra nytt andningsprov, hoppas hoppas att det blir ett bättre resultat denna gång. Det MÅSTE det ju bli! : )

Jag vet bara verkligen inte hur jag ska få ihop det, iallafall inte den här veckan. Tills kören på torsdag måste jag hinna gå igenom ett par koreografier som inte satt som de skulle ikväll på övningen. Jag måste oxå hinna sjunga igenom och lära mig den solistlåt som vi ska prova tonart på torsdag. Jag ska oxå klippa tyger till alla i kören, så att de kan få börja sy på sina scenkläder, för de vill ha tygerna på torsdag. Sen ska programbladet göras, det kommer verkligen att ta sin lilla tid, och jag ligger massor efter där med. Allt detta ska alltså göras imorgon kväll efter jobbet. Imorgon alltså, då Herman är i Stockholm HELA kvällen på jobbmöte, och jag är själv hemma med Maja till kl 22 ungefär. Så, det ser ju ut att bli en huur lugn kväll som helst!! Nån som har ett par timmar att låna ut, så att man kanske har iallafall en sportsmössa att hinna NÅTT?? Inte det..?!

Så, om jag går och lägger mig kl 1 imorgon natt, då har jag iallafall 3 fina timmar på mig att hinna allt det där. Sen ska man ju hinna ta hand om Maja, natta, middag, fixa lite tvätt, städa upp, och allt det där andra vanliga som oxå någonstans ska hinnas med. 

Nej, jag ska inte bitcha mera nu, det får helt enkelt lösa sig, det känns bara tungt och oöverkomligt just nu. Plus att jag är trött.

Trött men glad.

Jag får ändå vara med om att göra nått asballt, nått unikt, nått skitstort. Nått som har förändrat och påverkat mig, och gjort ett sånt himla stort avtryck i mitt liv. I våra liv.

Jag har varit med i Återsken mer än halva mitt liv. Jag kan inte fatta hur det skulle bli den dag som kören inte finns mer, för det vet jag ju, den dan kommer. Nån gång.

Nu blir det sova, orkar inte ens wordfeuda ikväll..

(Om det är någon som undrar över viktnedgången så kan jag berätta att den har tagit fart igen efter att ha stått still ett tag, och det känns såå bra! Gissar att det har att göra med att jag varit så sjuk.

Men nu kan det bara bli bättre!

- 2 kg på 5 dagar, sweet! )

Love Love Love

Me & You