Nej då, jag har inte dött..

Nej då, jag har inte dött, det har bara varit lite stiltje här på Bloggfronten.
I livet däremot är det full fart. Full fart jämt, känns det som. Tänk att man kan vara arbetslös och ändå ha så här mycket att göra hela tiden! 
Jenny sa häromdan nått i stil med- "Gud, jag skulle oxå vilja va arbetslös, fatta vad soft det skulle vara?! Bara ligga på soffan och läsa bok och måla tånaglarna.." Typ så..
Hello, vaddå ligga på soffan, kände jag, jag vill oxå hinna ligga på soffan!


Och läsa bok, jag har knappt hunnit öppna boken som jag lånade från Madde innan jul, och då har jag ändå hållt i den nästan varje kväll. Men men, det kommer väl tid till det oxå. Snart hoppas jag, för den verkar riktigt riktigt bra. Har bara kommit in ett par kapitel i boken hittills, men ändå har den liksom "satt sig på hjärnan", för jag går omkring och tänker på karaktärerna titt som tätt, har jag kommit på. 


Kan man inte bara få ta lite paus ibland?
Paus från sig själv, från famlijen, från allt, alla måsten, paus från livet? Det har på kort tid hänt ganska mycket i familjen, både gott och ont, och besked som kommit, har blivit nått att ta ställning till. Det som bara var "tänk om" från början har blivit min verklighet, och ett faktum att ta hänsyn och ställning till, vare sig jag vill det eller inte.


Och om framtiden. Samtidigt som jag har största förhoppning och jättestora drömmar och önskningar, 
så är det nått jag helst inte vill tänka på.
Att jag kanske inte själv får bestämma min egen famtid.
Om vi får nått fler barn?
Om jag får nått av alla de där tusen jobb jag sökt?
Om jag får samma sorts cancer som mamma hade?
Om jag har fört cancergenen vidare till Maja?


Så, nej då, jag har inte dött.
Inte idag iallafall.